Long time no see
Det finns mer djupgående text angående det här på min Instagram (melinajaderbloms) om ni skulle vilja veta mer. Jag kommer säkert berätta mer så småningom men jag försöker fortfarande att inte tänka på det då det är så svårt att ta in. Istället kommer
jag ägna ett helt inlägg åt honom då jag känner mig redo för det, det brukar alltid hjälpa lite att skriva av sig men inte just nu. En sak är säker och det är att livet fan inte är rättvist och jag önskar så att det bara var en mardröm. Fina fina
Fernando, han förtjänade verkligen inte det här, men jag försöker vara tacksam för den alldeles för korta tiden vi fick tillsammans, han var verkligen något speciellt..❤️
Jag kände direkt när vi fick beskedet att Näe, nu lägger jag det här på hyllan. Motgångar har självklart alla, det hör liksom till. Men av alla de hästar jag haft så har det bara fått flyta på med två av dem. Och det var Yatzy, en c ponny jag hade när
jag var liten samt Tille, min första storhäst som var grundriden när han kom till mig och efter 2 år så hade vi vuxit ifrån varandra och han fick flytta till Malin där han har det toppen. ❤️ Trodde Fernando skulle bli min nya livskamrat och "tionde
gången gillt" men så blev det såhär. Kändes som att få fötterna undansparkade. Så därför kände jag att nu har jag gjort mitt.
Men så blev det självklart inte. Efter någon vecka började rastlösheten stiga mig åt huvudet, haha, och nu när jag inte har någon häst att lägga min tid på så jobbar jag varenda dag. Dagarna känns gråa och meningslösa. Men förhoppningsvis inte så länge
till för till veckan ska en häst besiktas och förhoppningsvis bli min nya vän. Det är lit skräckblandad förtjusning, speciellt efter all denna otur men jag intalar min själv att någon gång vänder det. Så snälla håll en tumme för att det
går vägen och att det istället blir elfte gången gillt.. Ta hand om er!
