Minns ni mig?
Här har det hänt en hel del sedan sist, kanske inte så konstigt med tanke på att det gått lite drygt 3 månader sedan sist. Min älskade lille häst står fortfarande på bete och har haft två välförtjänta månader utan någon större aktivitet än vardaglig visitering
och borstning. Lite längre än först planerat men han har verkligen behövt det, det har jag fått ett kvitto på.
Innan vilan så hann vi vara med på ett par p&j och han har skött sig med bravur, vilken fantastisk häst jag har alltså - självförtroende på topp och 110% tillit till mig. Han har nollat alla gångerna förutom en i Matfors då det var väldigt mycket
att titta på och vi hoppade bredvid hindret istället för över det vid två tillfällen 😂 :
Jag själv har också hunnit ha semester, första gången! Har kommit underfund med mycket, samtidigt som det är mycket annat som är så oklart. Men det är ju det som charmen med livet! Denna semester fick mig att inse så mycket om mig själv och
jag har till stor del ändrat mitt sätt att se på livet, hur galet det än låter. Jag har verkligen försökt att fylla alla dagar med det jag vill göra. Tacka ja till äventyr, träffa nya människor och ibland tabba sig totalt - men det är okej.
Jag har kapat kontakten med många personer som tidigare haft stor plats i mitt liv, haft lite ont i hjärtat men även knutit nya band.
Jag har även tagit upp kontakten med några som jag under senare år... tappat lite, åkte bland annat till Spanien ensam för att möta upp min vän där som jag inte träffat på 5-6 år? Och då var det på ett sommarjobb under 4 veckor innan gymnasiet. Sjukt
spontant och lite läskigt att åka iväg sådär men jag gjorde det. Och där har jag nu en vän för livet. Wow alltså.
Vi hann med så mycket på de 5 heldagarna jag var där. Besteg Spaniens högsta berg, åkte på en nära döden bussresa som gjorde att vi tillslut fick hoppa av bussen i närmaste stad mitt ute i ingenstans, (staden liknade en
dödsstad där alla var med i en sekt, som att alla spelade en roll i en teateruppvisning) festat alldeles för länge och sovit alldeles för lite. Nattbadat med engelsmän trots att jag är livrädd för havet, nästintill blivit indragen i spanska maffian och gått längst Nerjas gator påväg hem från krogen med turister förbipasserandes påväg till stranden. Och så mycket mer.
Umgåtts med mina älskade vänner en hel del. Som sagt så tappade jag lite kontakten med en hel del av dem, och jag är så glad att vara reunited med gänget igen. Är så otroligt glad över att ha så många fina människor runt omkring mig, fantastiska är var
de är.
Skulle bli en roman om allt som hänt under tre månader skulle sammanfattas här i text, men bilder visar mycket.
Men det rullar på, vissa dagar när mitt huvud är som sprängfyllt av tankar och idéer så blir jag dödstrött och får ingenting alls gjort istället, men andra är det på en hanterbar nivå och ibland helt tomt. Framtiden är liksom som sagt lite oviss
men jag börjar reda ut tankarna och snart har jag nog kommit fram till vad som ska göras. Mer om det då ❤️
Nu ska jag åka till gymmet, så vi hörs nästa gång fina ni!